OM OSS
tävlingar
trä
Offentliga byggnader
Kontor
Bostad
Domkyrkoforum
Lund

Platsen för det nya domkyrkoforum är centrala Lund, i direkt anslutning till domkyrkan.

Ekhagen
Jönköping
Årstafältet
Stockholm
Södertälje
Södertälje

Södertälje Centrums stationstorg har idag en speciell rumslighet som är resultatet av hundrasextio års utveckling kopplad till järnvägen.

Glasfabriken
Virkesvägen, Stockholm

Den befintliga industribyggnaden är byggd på 50-talet för att inrymma en glasfabrik.

Hubba
Kvillepiren, Göteborg
Essinge Dwellings
Lilla Essingen, Stockholm

Byggnaden är vackert belägen vid vattnet på Lilla Essingen.

Spa in Höör
Höör

Den nya relaxavdelningen ligger i en slänt mellan ett befintligt gårdsrum och ett naturområde med hundraåriga ekar.

Highrise in Wood

Förslaget är en bostadsbyggnad för 100 lägenheter, i huvudsak byggt med massivt trä, med en stark karaktär och som utstrålar hållbarhet och innovation.

The Forest of Venice
Kulturhuset i Skellefteå

Vi föreslår ett hus med generositet i de gemensamma ytorna, ett hus som bjuder in till spontana möten och som lämnar plats för medborgarnas initiativ att ta form.

Maritim Museum

Det nya Maritim museum är en byggnad som utgår från en byggnadstyp: Varvsbyggnaden, en byggnadstyp som är funktionellt och historiskt förknippad med museets innehål.

Massive Wood House

Målsättningen är att skapa ett typhus i massivträ som såväl ensamt som i grupp kan bli en integrerad del av natur- och kulturlandskapet.

Sidöparken Family Houses

PROJEKTNAMN
Domkyrkoforum

BYGGNADSÅR
2010 – 2011

PLATS
Domkyrkoplatsen i Lund

BYGGHERRE
Domkyrkrådet i Lund

ARKITEKT
Carmen Izquierdo

HANDLÄGGARE
Carmen Izquierdo
Andreas Hiller

MEDARBETARE
Andreas Hiller
Andreas Hermansson
Erik Törnkvist
Isabel Gonzaga
Malin Belfrage

LANDSKAP
Domkyrkoforum: Carmen Izquierdo Arkitektkontor AB
Domkyrkoplatsen: Ateljé Landskap

FOTO
Åke E:son Lindman

KONSTNÄRLIG UTSMYCKNING
Den gyllene cirkeln
Anita Christoffersson

BRUTTOAREA
Nybyggnad: 1617 sqm
Ombyggnad: 883 sqm

Platsen för det nya domkyrkoforum är centrala Lund, i direkt anslutning till domkyrkan. På tomten finns det befintliga Arkenhuset, som är en byggnad av kulturhistoriskt värde.

Den nya byggnaden strävar efter att inlemmas i stadsbilden på ett naturligt sätt, genom att ta upp omgivande byggnaders skala och stadsmässiga linjer. Samtidigt har visionen med den nya byggnaden varit att skapa en samtida byggnad, som lägger ett nytt lager till de många historiska lager som präglar det centrala Lunds stadsmiljö. Det vinnande tävlingsförslagets motto var ”Portal och Atrium”, och ambitionerna i det ursprungliga förslaget fullföljs med ett helt nytt program i det omarbetade förslaget.

Byggnaden skapar intressanta yttre och inre rumsekvenser, och blir både en portal för besökare till domkyrkan och en välkomnande mötesplats för fördjupning och samtal. I anslutning till byggnaden skapas nya publika stadsrum: i förplatsen mot Kyrkogatan, i entrégatan mot domkyrkan som återupptar den historiska Lilla Kyrkogatans sträckning, och i den triangulära torgplatsen mot Kungsgatan. I tillägg till de inbjudande yttre stadsrummen skapas ett interiört atrium och en inre gård som omsluts av det befintliga Arkenhuset och nybyggnaden.

Det centrala publika rummet i byggnaden är entrétorget, som nås både från huvudentrén mot domkyrkan och från entrén mot Kyrkogatan. Entrétorget utformas som en mötesplats; ett generellt och generöst rum med utrymme för skilda aktiviteter som reception, utställningar och servering. Via ett dubbelhögt atrium skapas visuell integration med domkyrkoförsamlingens lokaler på plan 2. Hörsalen utformas som ett unikt rum, med den karaktärsfulla lanterninen som pekar upp mot domkyrkans torn.

Nybyggnadselen ansluter till det befintliga Arkenhuset och skapar en integrerad enhet, där församlingslokalerna sammanfogas sömlöst mellan befintlig och ny byggnad. Den befintliga bokhandeln Arken sammankopplas med domkyrkoforums övriga lokaler med en ny gemensam entré.

Den yttre gestalten utgörs av en enkel men karaktärsfull volym, vars linjer spelar med omgivande byggnaders genom vinklar och lutningar.
Mot Kyrkogatan fullföljs Arkenhusets takfall i ett skärmtak över förplatsen till byggnaden. Mot domkyrkan markeras entrén genom den karaktäristiska lanterninen. Huset viker sig runt tomten på ett sätt som ibland bevarar viktiga vyer och situationer, ibland skapar nya.

Byggnadens fasad och lutande tak är av mässing, ett naturmaterial som ger en rik och levande yta. Fasadmaterialet tar upp materialkaraktären hos flera av de närliggande byggnadernas tak, likväl som färgtonen hos omgivande byggnader. Materialet åldras med en naturlig och levande patina, vilket låter byggnaden åldras in i stadsbilden; vid invigningen skimrar huset i guldtoner, men redan efter något år kommer det att ha ärgat till en mer dämpad bronston.

Invändigt är huset gjutet i betong mot brädform, och väggarnas massiva och tunga karaktär kontrasterar mot upplevelsen av rymd och ljus i de rum som skapas.

PROJEKTNAMN
Ekhagen

PROJEKTTYP
Markanvisningstävling. Studentbostäder med tillhörande offentliga rum

BYGGNADSÅR
2020-21

PLATS
Jönköping

BYGGHERRE
Urbanproperties + Laborma

ARKITEKT
Carmen Izquierdo, Mariano Tellechea

MEDARBETARE
Adrien Rouchet
Ingrid Westemark
Ivona Ailenei
Paula Ibiricu Ochoa

BRUTTOAREA
Total bostäder 14.376 sqm
Total vistelseyta: 11.760 sqm

ANTAL LÄGENHETER
320

PROJEKTNAMN
Årstafältet

PROJEKTTYP
Bostäder

PLATS
Stockholm

BYGGHERRE
Svenska Hus

ARKITEKT
Carmen Izquierdo, Mariano Tellechea

MEDARBETARE
Adrien Rouchet
Florian Bouquet

BRUTTOAREA
2300 sqm

ANTAL LÄGENHETER
29

PROJEKTNAMN
Södertälje

PROJEKTTYP
Tävling. Parallellt uppdrag

STATUS
Koncept

PLATS
Södertälje

BYGGHERRE
SSL Trafikförvaltning

ARKITEKT
Carmen Izquierdo, Mariano Tellechea

MEDARBETARE
Adrien Rouchet
Paula Ibiricu Ochoa
Eva Seijas

BRUTTOAREA
Total paviljong 188 sqm
Total Vistelseyta ca.1.200 sqm

Södertälje Centrums stationstorg har idag en speciell rumslighet som är resultatet av hundrasextio års utveckling kopplad till järnvägen. År 1860 började tågen trafikera stationen som från början bestod av ett stationshus utformat för en eventuell framtida dragning av järnvägen genom staden, en lokomotivstall och en vändskiva som förband alla tre spår. Under slutet av 1800-talet blev Södertälje en populärt badort, samtidigt som den genomgick en industriell expansion understödd av järnvägen. Under 1910-talet byggdes nya spår samt mellanplattformar och lastkajer för det ökande flödet av passagerare och gods.

Efter flera omgångar diskussioner om att föra järnvägen genom samhället utan resultat, byggdes 1918 ett nytt stationshus som avgränsade bangården mot norr. Arkitekten för det nya huset var Folke Zettervall, som under sin tid som chefsarkitekt på SJ introducerade Törebodataken i stationsanläggningar. Den karakteristiska trälimskonstruktionen kom att bli ett bekant inslag på landets stationer, och än idag är den kännetecknande för Södertäljes bägge stationsmiljöer.

Successivt har spåren förkortas till dagens position och den f.d. bangården blivit ett torg som i sin utformning bär flera tecken av sin historia. Stationstorget har en angenäm skala, präglad av stationshusen som delvis ramar in det och träden i mitten. Samtidigt går den mindre skalan förlorad i rummets otydlighet med få och undermåliga platser att vänta på, och för stort avstånd mellan stationshuset och spåren. Nivåskillnaderna mot Lovisinsgatan bjuder på bra visuell kontakt med Stadsparken men försvårar flödet mellan bussarna och tågen. Även om torget korsas av många gångtrafikanter, kan dess obevakade öppenhet upplevas som otrygg.

Stationstorget har en stor potential att utvecklas i sin nyckelroll som transportnod där byte mellan pendeltåg, buss, cykel och även promenad sker snabbt, tryggt och bekvämt. Det som idag är en kommunikationsyta, en passage utvecklas till en trivsam plats, öppen för en mångfald av människor och situationer.

Framtida stadsutveckling mot väst

På sikt kommer det gamla stationshuset att utvecklas i relation till den kommande exploateringen mot väst. I situationsplanen illustrerar vi de ytor mellan bangården och Nyköpingsvägen som vi tror skulle kunna bebyggas med bibehållen stadsstruktur . Viktiga aspekter är att en kommande struktur behåller och utvecklar gångstråket mot Stadshuset och Campus, samtidigt som nödvändiga parkeringsytor i anslutning till stationen omdisponeras något för att möjliggöra exploateringen.

Den nya paviljongen

Paviljongen är utformad som ett sammanhängande svepande tak som sträcker sig med sin L-form över stationstorgets sydöstra hörn.

Samtidigt som den tar emot bangården i hela dess front, bildar dess volym ett yttre rum tillsammans med det ursprungliga stationshuset. Paviljongen möter upp såväl tåg- som busresenärer från de två olika nivåer som den förbinder, och erbjuder sitt skyddande tak och sittbänkar för övriga förbipasserande.

Genom paviljongens placering utvecklas stationstorgets rumslighet till en sekvens av urbana rum, och platsen mellan paviljongen och huset får en samlad karaktär, blir ett yttre väntrum.

Torget kompletteras med sittbänkar, en lekskulptur och planteringar bland de existerande träden . Där får man plats att vänta på många olika sätt: sittande utomhus – under tak eller under bar himmel – sittande inomhus med utblickar åt olika håll eller lekandes i lekskulpturerna. Det nya torget blir en naturlig mötesplats i händelsernas centrum.

Paviljongens program

Närmast bangården och i anslutning till spärrarna placeras spärrkiosken, med en hiss och en fyra meter bred trappa i anslutning, som kopplar ihop Lovisinsgatans nivå med stationstorgets.

I 100-delsplanen illustreras spärrkioskens hörnläge i anslutning till spärrlinjen. Dess strategiska placering är väl synlig när man närmar sig perrongerna. Personalen har därifrån bra visuell kontakt med vänthall och WC. Utöver spärrkiosken placeras dess bakutrymmen bestående av hall, pausrum, omklädning med wc samt städrum i denna del av paviljongen.

Vi kan även se i alternativ 2 på panel 1, hur en alternativ placering av spärrkiosken skulle kunna utföras, där spärrkiosken placeras på avstånd från spärrlinjen med god visuell kontakt med spärrarna.

Vänthallen har helt genomskinliga fasader mot alla dess sidor, och erbjuder sikt över såväl parken som stationstorget, trappan, bussarna och de ankommande tågen. Den är väl synlig utifrån, samtidigt som den blir en lanterna för gatan och torget när det lyser under de mörkare timmarna. Den nås snabbt från både torgets och gatans nivå. Från vänt- hallen når man Wc och personalrum för tåg- och bussförarna. På det visset finns en genomströmning av personal under dagen vilket bidrar till trygghetskänslan. Personalutrymmen för förarna inrymmer ett mindre pausrum och ett omklädningsrum med dusch och toalett.

I anslutning till vänthall, med ingång från torgsidan direkt utifrån, placeras trygghetsrummet med tillhörande toalett. I norra ändan av paviljongen placeras förråd och städrum med god framkomlighet från torget.

Interiören präglas av träpaviljongens varma karaktär och fasadernas genomsynlighet. Golven föreslås av slipad betong, och belagda med plattor vid våtrum och vid programkrav.
SL´s inredning föreslås placeras mot den avgränsande väggen mot norr, alternativt framför mittpartiet i vänthallen.

En specialsittbänk utvecklas för vänthallen. Med en vikt del i ändan låter den den resande välja riktning att sitta i vänthallen, ensam eller i sällskap. Bänken har underrede av stål, sits av trä och rygg av läder, allt i samma starka orange kulör. Paviljongen erbjuder synliga ytor där skyltar och digitaliserad information kan integreras under fortsattutveckling av förslaget.

Gestaltning och materialitet

Paviljongens gestaltning finner sin inspiration i plattformstakets historiska utformning. Den utgår från plattformstakets geometri och material, för att gå vidare och tolka det i ett samtida utförande med modern träbyggnadsteknik. Det linjära perrongtaket med fristående pelare utvecklas genom upprepning i en paviljong som sträcker sig över en större yta och bildar karaktärsfulla rum, samtidigt som det ansluter till plattformstakets rumslighet.

Paviljongen består av pelare, bågformade balkar och takbjälklagsskivor av korslimmat trä vars yta behandlas med kiselbaserad impregnering och lämnas synlig. Träytans materialitet betonas och skänker byggnaden ett levande uttryck.

Förutom at trä är ett förnybart material med goda isolerande egenskaper, och därför bidrar till ett hållbart byggande, lämpar sig även korslimmat trä, med dess gedigna kvalitet, strukturella egenskaper och lätta vikt bra för denna miljö. Produktionen blir enkel, med en hög grad av prefabricering, vilket möjliggör bearbetningar direkt från fabrik med stor precision och en fin detaljeringsgrad.

Delar av paviljongen avgränsas med genomskinliga eller speglande väggar beroende på vilket program som dessa omsluter. Dessa föreslås byggas med metallpartier med glasning med “structural glazing”-utförande för att ge de täta delarna i strukturen en immateriell karaktär. På det yttre taket läggs pannplåt i aluzink.

Arkitekturens och konstens samverkan i paviljongen

Den nya stationsområde ska vara en välkomnande plats för alla. Det är viktigt att det blir en trevlig, omhändertagen och vacker miljö där många kan trivas och känna sig trygga. En stor del av uppgiften ligger på arkitekturen och bemanningen, men vi tror att konst kan bidra med mycket positiva värden integrerad i denna miljö, inte bara som en prydnad, utan som en aktiv del av gestaltningen.

Som en ankomstport till Södertälje blir denna plats representativ för orten. Resenärens bemötande är avgörande såväl för den som möter staden för första gången, som för dagpendlaren. Här kan spärrlinjens staket utvecklas från ett gallergrinds stängsel till ett berättande muralkonstverk om orten. Med referens till den bearbetade smidesporten till boulebanan i Södertäljes stadspark , eller till porten till Vigelandsparken i Oslo, skulle till exempel ett smideskonstverk kunna bli ett vackert och relevant tillskott till platsen.

Torgrummets omformning inkluderar en plats där de minsta kan känna sig välkomna. En lekskulptur kan bjuda till lek samtidigt som den bidrar till platsens helhetsgestaltning, Som i exemplet bredvid från “spiral parken” i Malmö där vackra spiralformade skulpturer skänker platsen karaktär samtidigt som de väcker barnens klätterlust.

PROJEKTNAMN
Glasfabriken

BYGGNADSÅR
Om- och tillbyggnad 2019-20

PLATS
Virkesvägen, Stockholm

BYGGHERRE
Svenska Hus AB

ARKITEKT
Carmen Izquierdo, Mariano Tellechea

MEDARBETARE
Adrien Rouchet
Ivona Ailenei
Paula Ibiricu Ochoa
Eva Seijas
Florian Bouquet

BRUTTOAREA
Total 8490 sqm
Tillbyggnad Kontor 3407 sqm
Ombyggnad Radhus 640 sqm
Ombyggnad Övrigt 4443 sqm

Den befintliga industribyggnaden är byggd på 50-talet för att inrymma en glasfabrik. Betongstommen har en pelarstruktur med ett modulmått på 7m x 7m som medger stora generella ytor. Pelarna är dimensionerade för en framtid vertikal utökning av volymen. Fasaden består av gult räfflat tegel som är murat i munkförband med horisontella och vertikala tegelband som avspeglar husets struktur på fasaden. Även den särskilda takprofilen förtydligas av teglets disposition i en kant längs med takfoten.

Tillväxtstrategin är att förlänga den befintliga huskroppen upp i kontinuitet med den existerande i en byggnad som får ett sammanhållen tydlig identitet. Det befintliga husets regelbundna plan upprepas i fyra nya våningar och mönstret i fasaden förlängs i den nya delen av volymen. De befintliga fasaderna bevaras i sin helhet, inklusive gavelns karaktäristiska takprofil som tas upp i det nya takets sektion.

Gestaltningen utgår ifrån husets industriella karaktär och dess bearbetade tegelfasad för att skapa en dialog mellan dess detaljering och den nya delens utformning. Teglets tyngre volym förlängs genom ett nytt lättare metalltillägg. Den nya fasadens struktur speglar dispositionen i den befintliga: vertikala och horisontella profiler organiserar fasaden i ett rutnät som inrymmer generösa horisontella fönsteröppningar och fyllda täta delar. Murens tyngd förstärks genom att jobba med ett lättare uttryck för den övre delen. De befintliga fönstren i fönsternischer i tegelmuren blir framträdande glaspartier i fasadens yttre liv i metallskalet. De murade fyllningar som tecknar fasadens liv i den befintliga delen blir intryckta kassetter med framträdande djupa kanter i nya delen. Plåtkassetternas utbockade kanter bidrar till upplevelsen av lätta tunna skikt, och skapar en levande skuggverkan.

För tillägget väljs en beklädnad av pulverlackerade metallkassetter i en ljus ton, så nära teglets kulör som möjligt, med en sidenliknande yta. En yta som kan få effekt av mjuka skuggor från de utkragande fasadflänsarna, en yta som vackert samspelar med befintligt tegel i liknande ton. Alla partier i befintlig del målas med kulör som liknar teglets, ambitionen är att läsa det nya huset som en distinkt huskropp där det gamla och det nya samverkar i en ny helhet utan att göra avkall på tydligheten i det som är nytt och gammalt.

PROJEKTNAMN
Hubba

PROJEKTTYP
Offentlig byggnad

BYGGNADSÅR
2018- (upskjutet)

PLATS
Kvillepiren, Göteborg

BYGGHERRE
Älvstrandens utveckling

ARKITEKT TEAM
Selgas Cano + Esencial:
José Selgas
Lucía Cano
Mariano Tellechea
Carmen Izquierdo

KONSTRUKTION
IDI genom Darío Galante Bardin

MEDARBETARE
Paolo Tringali
Juan José Muñoz del Val
Adrien Rouchet
Eva Seijas

BRUTTOAREA
Total 400 sqm

PROJEKTNAMN
Essinge Dwellings

STATUS
Koncept

BYGGHERRE
Oscar Properties Bygg

ARKITEKT
Carmen Izquierdo

BRUTTOAREA
3000 kvm

ANTAL LÄGENHETER
22

ANTAL LOKALER
2

Byggnaden är vackert belägen vid vattnet på Lilla Essingen.

Planlösningen är utformad som en sammansättning av fyra enkla huskroppar . Dessa vrids och linjeras mot gata och strandpromenad och skapar en lugn femsidig gård, vars femte fasad är öppningen mot parken och utsikten.

Byggnaden vänder sex våningar mot Primusgatan och sju våningar mot vattnet. Den har en huvudentré mot Primusgatan genom vilken man når husets två trapphus och den har två entréer mot gården i nedre nivån varav en är genomgående och även öppnar mot strandpromenaden.

Planlösningen disponeras så att alla rum har kontakt med yttre fasad, och därför erbjuder ljus och utblickar åt flera sidor.

Byggnadens fasad är tänkt murad i ljust tegel. Fasadens utryck har en ordning av vertikala tunna pilastrar med en tegelstens bredd. Pilastrarna sträcker sig från byggnadens möte med marken genom en låg sockel upp till husets takkrön av samma tegel.

Fasadens yta muras något indragen mellan pilastrarna. Fasadöppningar inordnas i pilasterordningen med en vertikal proportion. Fönstren placeras indragna från teglets utsida och på så vis förstärks effekten av nischer och relief i fasaden. Balkonger är indragna i byggnadskroppen och kompletteras med pinnräcke av stål.

PROJEKTNAMN
Spa in Höör

PROJEKTTYP
Inbjuden Idétävling

STATUS
Koncept

ARKITEKT
Carmen Izquierdo

BRUTTOAREA
1100sqm

Den nya relaxavdelningen ligger i en slänt mellan ett befintligt gårdsrum och ett naturområde med hundraåriga ekar.

Byggnaden utformas som en vacker och taktil fond, och skapar en fjärde fasad till det befintliga gårdsrummet. En mur av staplade stenar som saxas för att skapa en relief som inbjuder till beröring och ett skuggspel som varierar med dagens olika ljusförhållanden.
Ovanför muren reser sig karaktäristiska cylinderformade lanterniner, och de existerande ekarnas trädkronor.

Framför Spa entrén, och som en del av gårdens yttre rundvandring, öppnas det upp en ny plats, ett mindre gårdsrum som avgränsas med en mjukt formad mur. En perforerad mur med samma uppbyggnad som byggnadens fasad, men med hålrum mellan stenarna.

Interiört skapas tre olika miljöer med hjälp av en mjuk geometri med krökta väggar, cirkulära gårdsrum kring de existerade träden och taklanterniner. En karaktärsfull interiör där tydliga rumsligheter skapas samtidigt som man förnimmer känslan av ett flytande rum när man rör sig längs med de böljande formerna och kring de ursparade naturrummen. Den centrala terrassen både avdelar och binder samman byggnadens bassängdel med relaxdelen. Genom att öppna upp dess glasade fasader får man utomhuskänsla vid varma sommardagar.

Cirkelformen används för att skapa samlande rum, integrera de existerande ekarna i byggnaden och för att leda vidare i rumsupplevelsen. Väl valda öppningar i fasad skapar tydliga utblickar från de olika rummen. Öppningar för att låta blicken ledas bort och vila i fjärran. Blanka vita marmorgolv samspelar med betongytor, foglösa kakelväggar och trädetaljer, såväl som med vatten, glasade ytor och natur, allt under den indirekta ljuset från tak och gårdar.

PROJEKTNAMN
Highrise in Wood

STATUS
Koncept

BYGGHERRE
Folkhem

ARKITEKT
Carmen Izquierdo

KONSTRUKTÖR
Frida Tjernberg

BRUTTOAREA
12000 kvm

BYGGNADSHÖJD
20 plan

ANTAL LGH.
100

Förslaget är en bostadsbyggnad för 100 lägenheter, i huvudsak byggt med massivt trä, med en stark karaktär och som utstrålar hållbarhet och innovation.

Byggnaden utformas som en facetterad och skulptural volym som förändras när man rör sig kring den och framträder olika åt de olika gatuperspektiv som finns på platsen.

Byggnadens planform samverkar med konstruktionen för att skapa en stabil struktur och har 3 volymer. Det möjliggör att största delen av lägenheterna har hörnläge med öppningar och balkonger mot flera riktningar. Byggnaden ansluter sig med sin lägre volym till höjden på befintlig bebyggelse och växer sedan i de 2 andra volymerna högre i två steg upp till 16 och 20 plan.

Från gatan samspelar byggnaden i höjd med de befintliga byggnadskropparna, och framträder med en front på 8 våningar. Från längre hål reser den sig vertikalt som avslut på sekvensen av befintliga gavlar, och blir en ny referenspunkt för området. Från parkpromenaden kan man avläsa hela volymens trappande form och dess spännande gemensamma terrasser.

Takterrasserna utformas som trädgårdar med gemensamma lokaler, grillplatser, örtträdgård, bärbuskar, odlingar, och mindre träd.

Den yttre fasaden utformas som en dubbelfasad där den yttre delen består av massiva träribbor och generösa öppningar som bildar en dynamisk mönsterverkan och bidrar till en upplevelse av sprödhet i huset medans den inre delen bekläs med träpanel.

Byggnadens anslutning mot mark följer nivåskillnaden på tomten och tillför entréer och lokaler kring sig. Lokalerna innehåller publika verksamheter som bidrar till ett aktivt gatuliv.

Vidare planeras gröna ytor, nyplanterade träd, en lekpark och gemensamma odlingsplatser i södra och sydöstra delen av tomten i anslutning till promenadstråket.

PROJEKTNAMN
The Forest of Venice

BYGGNADSÅR
2016

PLATS
Serra dei Giardini

BYGGHERRE
Swedish Institute
Kjellander + Sjöberg Architects
Folkhem

KURATOR
Jan Åman

UTSTÄLLNINGS- OCH INSTALLATIONSDESIGN
Kjellander + Sjöberg Architects

USTÄLLARE
Architects Without Borders Sweden,
Arrhov Frick Arkitektkontor,
Carmen Izquierdo Arkitektkontor,
In Praise of Shadows Architects,
DinellJohansson Architects,
Horn.Uggla Landscape Architects,
URBIO Landskapsarkitektur

MED SUPPORT FRÅN
Svensk Trä /Swedish Wood
Sveaskog
Martinsons

PROJEKTNAMN
Kulturhuset i Skellefteå

PROJEKTTYP
Idétävling

STATUS
Koncept

PLATS
Skellefteå

BYGGHERRE
Skellefteå kommun

ARKITEKT TEAM
Carmen Izquierdo Arkitektkontor AB:
Carmen Izquierdo

Nyréns Arkitektkontor AB:
Annika Lennman. Arkitekt
Ernesto Garcia. Inrednings arkitekt
Daniel Ericsson. Landskaps arkitekt

MEDARBETARE
Carmen Izquierdo Arkitektkontor AB:
Måns Björnskär
Arvid Forsberg
Sara Omar
Anders Stenholm

Nyréns Arkitektkontor AB:
Andreu Taberner
Fredrica Sällstrom

BRUTTOAREA
Kulturhuset: 11800 sqm
Hotell: 10600 sqm

Vi föreslår ett hus med generositet i de gemensamma ytorna, ett hus som bjuder in till spontana möten och som lämnar plats för medborgarnas initiativ att ta form. Ett hus med ett flexibilitet i lokalutformningen som ger oändliga möjligheter för skapande, parallella verksamheter och verksamhetsbefruktning. Ett hus där alla är välkomna och där Skellefteåborna kan få utlopp för sin fantasi.

Den nya kulturhusets byggnad tar plats mellan Kanalgatan, Järnvägsgatan, Trädgårdsgatan och Torggatan. Det stora programmet organiseras i en artikulerad volym som består att fler byggnadskroppar sammansatta i en helhet.

Ett nytt torgrum “Kulturtorget” bildas söder om Kulturhuset, utformad med en hårdgjord yta med två definierade områden, en planterings yta omslutad av en sittbänk, och en isbana som sommartid kan användas som scen.

Byggnaden utformas exteriört som en ensemble av volymer med ett tydligt sammanhållet utryck. En veckad geometri och en spännande och karaktäristisk takprofil som ger byggnaden en samlad och tydlig närvaro i staden. Samtidigt anpassar byggnaden sig i skala och form till sina olika stadssituationer så att den blir en naturlig del av staden varifrån man än möter den.

Byggnadens karaktär skapas av kombinationen av en gedigen trädetaljering och fasadens geometri. Den veckade geometrin återfinns i den större skalan, i hela husets volymform, och i husets själva yta. En rörelse, som tillsammans med Skellefteås nordliga ljus ger mjuka skuggeffekter till huskroppen och en rikedom och variation till dess utryck.

Byggnaden utformas interiört med en synlig stomme av limträkonstruktion och KL träbjälklag, som organiseras i ett regelbundet rutnät, i en generell plan. I den placeras Scenernas rum och ljusgård genom vilka utkragande trappvolymer och hiss löser de vertikala samband.

Programmet organiseras i byggnaden enligt de två huvudriktningar som finns på tomten. Från norr till söder placeras Hotell närmast stationen och de inresande besökarna. Därefter följer Gästscen/Kongresshall och Västerbottens teaterscener och foajéer centralt i byggnaden. Bibliotek, Kulturhusets arbetsplatser, och Konsthallar placeras närmast Kanalgatan. Från väster till öster skapas en gradering från publikt till icke-publik verksamhet. Längs med Trädgårdsgatan skapas en interiör gata som kopplar samman flöden från innerstaden med flöden från järnvägssidan och ger access till alla verksamheter i huset. Längs med Torggatan organiseras inlastning, vaktmästeri och personalentréer, vilket möjliggör separata interna kommunikationer i byggnaden.

PROJEKTNAMN
Maritim Museum

PROJEKTTYP
Idétävling

STATUS
Koncept

PLATS
Tungevågen, Randaberg,
Norje

ARKITEKT
Carmen Izquierdo

BRUTTOAREA
2500 sqm

Det nya Maritim museum är en byggnad som utgår från en byggnadstyp: Varvsbyggnaden, en byggnadstyp som är funktionellt och historiskt förknippad med museets innehål.

Varvsbyggnaden består av en sammansättning av längor eller byggnadsskepp med generösa interiöra höjder och en stuktur som kan nyttjas på längden i riktning med längornas sadeltak men även på bredden genom möjliga förlängningar ut i sidoskepp. På det viset skapar den ett rumsligt sammanhang med tydliga kvalitéer och med relevans som en generell behållare för Maritimt Vitensenters program.

Den traditionella strukturen och formen bearbetas genom förlängning, förskjutning, böjning, och fasettering av volymen. Formstrategin genererar en dynamisk och platsspecifik nedbruten byggnadskropp . Byggnadsproportioner refererar till platsens byggnadsskala och dimensioner, med gavlar som har en bredd på 10 m och en maximal höjd av 11m.
Den varierade volymen bildar ett antal yttre rum kring sig i sin relation med landskapet. De tillskapade yttre rumsligheterna är tänkta att användas som en förlängning av utställningsverksamheten exteriört, där även en koppling med den intilliggande hamnen tillskapas.

Så som vissa fiskar biologiskt har anpassat sitt yttre för att bli osynliga genom reflektion , föreslås byggnadens materialitet i gränslandet mellan hav och land mälta in i lanskapet genom ett reflekterande metalliskt skinn. Effekten av den metallreflektionen som eftersträvas, är att upplösa volymen in i landskapet på ett mjukt sätt, som om vi pratade om en vattenreflektion, och förlänga landskapets färgskala i dess fasader. Byggnadens utryck blir på det viset föränderligt med dagsljus- och årstidsförhållanden.

PROJEKTNAMN
Massive Wood House

PROJEKTTYP
Idétävling

STATUS
Koncept

PLATS
Typhus lämplig för olika markförhållande och plats

ARKITEKT
Carmen Izquierdo

BRUTTOAREA
125 – 160 sqm

Målsättningen är att skapa ett typhus i massivträ som såväl ensamt som i grupp kan bli en integrerad del av natur- och kulturlandskapet.

Vid utformningen av dessa samtida typhus har vi valt ett utkragande formspråk som förmedlar en lätthet i huskroppen. Husen ges en tydlig riktning och en vertikallitet i organisationen som låter rummen ta del av landskap och utsikt på olika sätt. Volymen är generös och flexibel, luftig och ljus.

Massivträskivor är tvärstyva och tåliga, och har samtidigt låg vikt. Detta ger möjlighet till både stora spännvidder och rationella metoder för snabbt montage.
Husets strukturella princip är två bärande sidofasader och stabiliserande hellånga bjälklags-, fasad- och takelement. Den stora spännvidden möjliggör öppna och sammanhängande rum som lämpar sig bra för dagens boendeformer, där den multifunktionella och stora öppna ytan ses som en stor kvalitet.

Interiört organiseras boendeytan i entréplan kring entrérummets orangeri, som rymmer allt från köksväxter till vackra dekorativa plantor och små träd. Längs med en sidofasad löper trappan upp mot sov- och arbetsrum. Glasade fronter mot landskap och utsikt öppnas såväl från allrum som från sov och arbetsrum. Den illustrerade rumsliga indelningen är en av flera möjliga konfigurationer.

Exteriört har vi valt att låta korslaminerade träelement på ett tydligt sätt bidra till husets uttryck, där fasadernas tektoniskt uppvikta geometri ger byggnaderna deras gestalt. Små livsförskjutningar i sidofasaderna mellan element, och en ramverkan kring husets horisontella fönsterband skapar en enkel men expressiv detaljering.
Taken föreslås utformas i trä som faltak. Avvattningsrännan i takdalen utformas i galvaniserad plåt och förlängs ut ur byggnadskroppen som tydliga vattenutkastare. Fasadens träyta oljas och vid upprepning av hustypen i en svit föreslår vi olika nyanser i träets naturliga färgskala.

PROJEKTNAMN
Sidöparken Family Houses

STATUS
Koncept
Underlag för bygglov

PROJEKTTYP
Villor och parvillor i suterräng

PLATS
Sidöparken. Strängnäs

BYGGHERRE
Folkhem

ARKITEKT
Carmen Izquierdo

MEDARBETARE
Anton Bogårdh
Sara Omar

ANTAL HUS
10 st

BRUTTOAREA
1970 kvm